Den 2 april, den så kallade Emancipationsdagen, tillkännagav president Donald Trump en drastisk höjning av tullarna för alla handelspartners: med minst 10% för alla länder, och mycket högre för vissa. Huruvida dessa åtgärder kommer att stå sig är en öppen fråga, men höjningarna är redan en chock som saknar motstycke i efterkrigstidens globala handelssystem.
En historisk vändpunkt mot protektionism
Införandet av s.k. "ömsesidiga" tullar på minst 10%, som trädde i kraft lördagen den 5 april, innebär en dramatisk upptrappning av USA:s handelspolitik som överträffar de värsta scenarierna och vallöftena. Många andra handelspartner, som Kina (34%), EU (20%) och Japan (24%), kommer att få ännu högre tullar från och med den 9 april.
Mexiko och Kanada är bland de få länder som slipper dessa "ömsesidiga" tullar och behåller tullfritt tillträde till den amerikanska marknaden för varor som uppfyller kraven i USMCA-avtalet(1). Energi och mineraler som inte finns tillgängliga i landet, liksom sektorer som redan omfattas av specifika tullar (stål, aluminium, fordonsindustrin) eller kommer att göra det under de kommande veckorna, kommer också att undantas.
Ett avbrott i världshandeln
Enligt våra ekonomers beräkningar kommer denna höjning att leda till att den genomsnittliga effektiva tullsatsen uppgår till 26,2 % (jämfört med 2,3 % 2024), vilket är den högsta nivån på över ett sekel. Det är också den mest drastiska förändringen sedan Smoot-Hawley Act från 19302.
Dessa tillkännagivanden utgör ett brott mot multilaterala handelsnormer (inklusive WTO:s regler) och hotar att utlösa en eskalerande spiral av protektionistiska åtgärder. De försvagar också leveranskedjorna och ökar osäkerheten för företagen i en tid då risken för geoekonomisk fragmentering redan är hög.
Olika konsekvenser för olika regioner
De asiatiska ekonomierna (Vietnam, Kambodja, Taiwan, Malaysia och Thailand) - som alla är starkt beroende av handeln med USA - kommer att drabbas hårdast genom att deras export beskattas kraftigt. Vissa afrikanska (Lesotho, Madagaskar) och centralamerikanska (Nicaragua, Honduras) ekonomier kommer också att påverkas avsevärt, även om de är något mindre beroende.
Bland de större ekonomierna väntas Sydkorea, Japan, Kina och Indien drabbas hårt. Alla EU-länder kommer att drabbas av tullar på 20 procent, med Tyskland och Italien som särskilt sårbara.
Utsikterna för en upptrappning av handeln
Det kommer att bli svårt att hitta en gynnsam lösning på kort sikt. Medan bland annat EU och Kina redan har indikerat att de är beredda att vidta motåtgärder genom att beskatta produkter som importeras från USA, verkar en upptrappning av handelsspänningarna sannolik, till och med oundviklig. Som svar på detta kan EU till och med komma att använda sitt nya "instrument mot tvång" för första gången sedan det antogs i slutet av 2023.
På medellång sikt kommer omorganiseringen av handelsflödena att påverka alla ekonomier: Asiatiska exportörer kommer t.ex. att tvingas se sig om efter nya möjligheter, vilket kan leda till ökad konkurrens på andra marknader, särskilt i Europa.
En försvagad amerikansk ekonomi
Dessa tullar kommer att slå mot en amerikansk ekonomi som redan visade tecken på att försvagas, med hushållens konsumtion på en låg nivå i början av 2025 (endast 0,1% i februari, efter en nedgång i januari). Kostnadsökningen till följd av de högre importpriserna kan också leda till att företagens investeringsbeslut och konsumenternas köpbeslut bromsas upp betydligt.
Effekterna på inflationen, som före veckans tillkännagivanden beräknades uppgå till i genomsnitt 2,8% 2025, kommer att följas noga. Vissa uppskattningar som gjordes under förra årets valkampanj tydde på att sådana tullhöjningar skulle kunna öka inflationen med upp till 2 procentenheter i år.
Den ökade inflationsrisken i en period av möjlig recession kommer att komplicera uppgiften för Federal Reserve, som kommer att behöva gå ännu mer försiktigt fram i sina planerade räntesänkningar.
Mål med osäkra resultat
Även om Trump-administrationens mål att återbalansera handeln, flytta produktionen, generera skatteintäkter och skapa en förhandlingsposition är politiskt tilltalande, är det inte säkert att tullar effektivt kan uppnå dessa mål. Handelsunderskott beror främst på makroekonomiska faktorer, inte på importtullar. Dessutom undanröjer tullar inte andra strukturella hinder, t.ex. arbetskraftskostnader och kompetens, som är nödvändiga för omlokalisering.
År 2024 genererade tullar cirka 88 miljarder dollar, eller bara 1,5% av de totala federala intäkterna.
Att slå hårt och samtidigt mot alla länder riskerar slutligen att uppmuntra handelspartners att samordna sina reaktioner, som Japan, Sydkorea och Kina nyligen har gjort, vilket skulle kunna försvaga USA:s förhandlingsposition.
1 USMCA = avtal mellan Förenta staterna, Mexiko och Kanada
(2 Lag som antogs den 17 juni 1930 av president Herbert Hoover, som införde en genomsnittlig skatt på nästan 40% på cirka 20.000 typer av importerade varor).
