De allmänna valen i maj 2023 markerade en förändring i turkisk ekonomisk politik med implementeringen av mer ortodox politik för att avsluta en period kännetecknad av negativa realräntor och en kraftig depreciering av liran. Lokalvalen i mars 2024 markerade ett ytterligare steg i denna strategi med en åtstramning av de finansiella villkoren för att stabilisera ekonomin, minska den skenande inflationen och stärka landets makroekonomiska fundament.
Kan turkiska exporten gynnas av lirans kraftiga depreciering?
I mitten av 2021 lanserade Turkiet det Turkiska Ekonomiprogrammet (TEP) med målet att stimulera produktion, investeringar, sysselsättning och export. För att uppnå dessa mål sänkte centralbanken sin styrränta från 19% till 8,5% mellan september 2021 och maj 2023. Som ett resultat deprecierade den turkiska liran med nästan 60% mot dollarn under denna period och inflationen hoppade från 19,3% i augusti 2021 till 85,5% i oktober 2022.
Trots TEP:s initiala mål har lirans depreciering inte haft den önskade effekten på bytesbalansen. Mellan 2021 och 2023 växte turkiska exporten med 13,4% i nominella termer, jämfört med 33% för importen, vilket ökade handelsunderskottet till 106 miljarder dollar (9,5% av BNP) år 2023, 60 miljarder dollar mer än 2021 (46 miljarder dollar, 6% av BNP).
Påverkan av negativa realräntor på företag
Perioden med negativa realräntor gjorde det möjligt för turkiska företag att dra nytta av billig kredit, vilket stimulerade deras verksamhet trots hög inflation. Företag med högt kapitaliserad produktion och prissättningskraft har särskilt gynnats av denna situation tack vare ökade marginaler och vidareföring av kostnader till konsumenterna.
Trots en explosion i produktions- och lönekostnader (+270% i enhetsarbetskostnader mellan 2021 och 2023), har den mycket låga räntemiljön gjort det möjligt för företag att bibehålla sin lönsamhet.
Konsekvenserna av en mer ortodox ekonomisk politik
Antagandet av mer ortodox ekonomisk politik från juni 2023 har åtföljts av en ökning av den turkiska centralbankens styrränta från 8,5% till 50% och en höjning av räntorna på kommersiella lån till 70%. Målet: minska ökningen av inhemsk efterfrågan, reglera inflationen och stabilisera liran.
Denna omsvängning bör hjälpa till att återbalansera ekonomin på medellång sikt. Prognoser för 2024 förutspår en real BNP-tillväxt på 3%, åtföljd av en gradvis nedgång i inflationen till 43% vid årets slut. Bytesbalansunderskottet, som minskade med 14 miljarder dollar mellan de första kvartalen 2023 och 2024, bör fortsätta att krympa, vilket ger ytterligare stabilitet för ekonomin.
Om turkiska företag lyckas anpassa sig till dessa förändringar (nya finansiella villkor, en återhämtning i extern efterfrågan, regionala samarbetsinitiativ som "The Middle Corridor"-projektet, som syftar till att länka Europa och Asien via Kaukasus och Kaspiska havet), kan de se fram emot lovande utsikter för hållbar och stabil långsiktig ekonomisk tillväxt.
Ladda ner den fullständiga rapporten nu!
