Den 10 mars meddelade USA:s utrikesminister Marco Rubio att USAID (United States Agency for International Development) har slutfört en översyn av sina biståndsprogram. 83% av biståndet har skurits ned och många afrikanska länder kommer att påverkas.
Afrika söder om Sahara: de första som påverkas av USA:s tillbakadragande
Afrika söder om Sahara är världens näst största mottagare av USAID:s bistånd (efter Ukraina) och får 40 procent av USAID:s budget 2023.
År 2023 är Somalia, Centralafrikanska republiken, Liberia, Malawi och Moçambique de fem länder i Afrika söder om Sahara som har dragit störst nytta av USAID:s utvecklingsbistånd. För alla länder i Afrika söder om Sahara är bidragen från det amerikanska programmet avsedda för olika sektorer som är viktiga för kontinenten, med tre huvudprioriteringar: humanitärt bistånd (47%), hälsa (38%) och ekonomisk utveckling (8%).
Det plötsliga slutet på USAID:s program i Afrika kommer att få betydande konsekvenser för alla delar av samhället. På hälsoområdet har USAID:s program varit avgörande i kampen mot regionala pandemier, från hiv i södra Afrika till ebolaviruset i Uganda. Om dessa hälsoprogram upphör kommer det att leda till en återkomst av dödliga sjukdomar för lokalbefolkningen.
Efter ett rekordår med val 2024 kommer USAID:s upphörande att försvaga den demokratiska processen i Afrika. Det vakuum som USAID lämnar efter sig kommer att gynna våldsbejakande organisationer och göra det lättare att genomföra statskupper.
När det gäller fred och säkerhet kan USAID:s upphörande leda till att väpnade konflikter återkommer och drabbar civilbefolkningen. Det jihadistiska hotet i Somalia och den ökade narkotikahandeln är problem som USAIDs insatser har bidragit till att begränsa.
"America First": en drivkraft för kommersiellt och politiskt inflytande
Donald Trump motiverar nedläggningen av USAID med sin "America First"-politik, som syftar till att prioritera direkta nationella intressen på bekostnad av strategiska internationella partnerskap. "America First"-doktrinen uttrycks inte bara genom nedläggningen av USAID, utan även genom en potentiell omförhandling av strategiska avtal med afrikanska länder. En översyn av sådana avtal skulle göra det möjligt för den amerikanska administrationen att säkra kommersiella fördelar, särskilt inom mineralindustrin. Tillkännagivandet av ömsesidiga tullar skulle också kunna vara ett tillfälle att hävda amerikanska intressen. Sex afrikanska länder söder om Sahara (Sydafrika, Nigeria, Ghana, Niger, Liberia och Togo) har en betydande export till USA och skulle vara särskilt sårbara för ömsesidiga tullar. Men denna transaktionsinriktade strategi riskerar att försvaga USA:s strategiska position gentemot konkurrenter som Kina.
Mot en förändrad regional maktbalans till Kinas fördel
Sydafrika är ett exempel på USA:s nya förhållningssätt till Afrika. Utrikesminister Marco Rubios påtagliga frånvaro från G20:s ministermöte i Johannesburg den 19–20 februari sände en tydlig diplomatisk signal i en tid av ökande handel och politiska spänningar. USA:s minskade inflytande öppnar dörren för Kina, som hittills främst fokuserat på utvinning av afrikanska mineraltillgångar men nu positionerar sig som en partner för ekonomisk utveckling. Pekings nyligen tillkännagivna investering på 50 miljarder USD, i samband med toppmötet mellan Kina och Afrika i september 2024, understryker detta skifte. Den kinesiska expansionen kan tvinga Trump-administrationen att omvärdera sin strategi – med risken att USA på sikt förlorar sitt inflytande på den afrikanska kontinenten.
