I ett läge med ihållande konflikter och misslyckad global styrning ökar de internationella spänningarna. Vid vårt senaste Country Risk Symposium, inför Trumps eventuella omval, analyserade tre experter hur internationella relationer håller på att omformas, hur den globala geopolitiska omstruktureringen utvecklas och vilken inverkan detta har på affärsstrategier.
Det verkar vara ännu ett fall av déjà vu. Donald Trumps andra installation som USA:s president den 20 januari må ha fört många av oss åtta år tillbaka i tiden, men världen har förändrats dramatiskt sedan dess. "För det första bröt två stora konflikter ut mellan Trump 1 och Trump 2: Rysslands storskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 och Hamas militariserade terrorattack i oktober 2023, som utlöste en stark israelisk reaktion och en ny maktförskjutning i Mellanöstern. Sedan kom den accelererande miljöförstöringen å ena sidan och den tekniska utvecklingen å den andra", förklarade Thomas Gomart, chef för IFRI, det franska institutet för internationella relationer. Alla dessa händelser har redan börjat förändra de geopolitiska spelreglerna, men den nya Trumpadministrationens beslut att införa ett transaktionellt synsätt för att driva sin politik att "göra Amerika stort igen" kommer sannolikt att skada det befintliga ramverket ytterligare. "Efter decennier i en värld dominerad av USA, där geopolitiskt samarbete var grundpelaren, har vi gått in i en ny era av globalisering som är mycket mer multipolär och instabil", tillägger Famke Krumbmüller, EMEIA Leader i EY:s Geostrategic Business Group.
USA ensamt mot resten av världen?
Även om experterna inte utesluter att Trumps strategi kan bidra till att lösa de pågående konflikterna, är det troligt att USA:s hot om tullar och den rådande viljan att tvinga de berörda länderna att ingå avtal som gynnar USA kommer att leda till att befintliga allianser bryts upp. "I det här sammanhanget är det intressant att notera att det har funnits ett stort motstånd från länder i syd - däribland Brasilien, Indien och Turkiet - som har börjat inleda utredningar eller lämna in klagomål till Världshandelsorganisationen", säger Andrew Bishop, Senior Partner och Managing Director of Policy Research på Signum Global Advisors. Han anser att världens största ekonomiska makt spelar ett riskabelt spel "genom att tvinga länder att bestämma sig för om de är med eller mot USA". Experten tillägger att "genom att dra sig tillbaka och distansera sig från omvärlden banar USA väg för andra makter, särskilt Kina". Under dessa omständigheter verkar ett nytt kallt krig mycket troligt, och det är ett av de scenarier som EY Geostrategic Business Group ser framför sig. "Vi talar om en värld som är uppdelad i block: ett dominerat av USA, ett annat av Kina och ytterligare en tredje makt", säger Famke Krumbmüller. "Det blir sedan upp till resten av världen att positionera sig i ett av dessa block. Om ett tredje block skulle uppstå, skulle Indien vara en idealisk kandidat för att leda det. "Landet har en stark tillväxt och kommer att kunna utnyttja sin demografiska fördel under de kommande decennierna, medan Kina står inför en åldrande befolkning", säger Thomas Gomart.
Möjligheter för Kina
På kort sikt kommer rivaliteten mellan USA och Kina sannolikt att förbli den främsta drivkraften bakom den pågående geopolitiska omvandlingen, vilket redan är fallet inom generativ artificiell intelligens. I detta avseende förväntar sig vissa experter att handelskriget mellan de två supermakterna kommer att eskalera. Detta skulle kunna leda till att båda sidor inför större tullhöjningar på några månader än vad som för närvarande är fallet. USA aviserade nyligen en ytterligare tullhöjning på 10 procent, vilket Kina svarade med att höja tullarna med 15 procent på utvalda produkter. Mot bakgrund av detta scenario har Kina inte råd att acceptera status quo. "Även om de inte erkänner det befinner sig Kina i en situation med överkapacitet och nu är det bråttom att exportera", förklarar Thomas Gomart. Om den nordamerikanska marknaden stängs måste Kina hitta nya marknader och samtidigt stärka banden med sina partners.
Man ska inte heller glömma att mycket av förståelsen för Kinas strategi fortfarande präglas av brist på information, eftersom landet styrs av ett enda parti som kontrollerar informationsflödet. Med detta sagt är experterna överens om Kinas nuvarande prioriteringar, massiva investeringar i kärnkraft och militär marin kapacitet, båda avgörande för att säkra kontrollen över handelsvägarna.
Ett försvagat Europa
Klämd mellan dessa två block befinner sig EU av allt att döma i en betydligt försvagad position av fyra skäl. För det första har den främsta drivkraften, den fransk-tyska duon, försvagats på både den ekonomiska och den inrikespolitiska fronten. För det andra för att EU:s historiska strategi, som enligt Famke Krumbmüller är att "projicera sin makt runt om i världen genom normer och regleringar - att utöva mjuk makt - helt enkelt inte längre fungerar". För det tredje för att EU:s politik ibland är otillräckligt samordnad. Thomas Gomart påpekade att de diametralt motsatta val som Frankrike och Tyskland har gjort har lett till stora skillnader i synsätt mellan de två grannländerna. Tyskarna är mer beroende av rysk gas än fransmännen, som har återinfört kärnvapenalternativet, och tyskarna tenderar att förvänta sig mer av ett hypotetiskt Ukraina efter kriget. Slutligen har Europa påverkats negativt av decennier av underinvesteringar i försvaret, samtidigt som den sammanhållning som krävs mellan medlemsländerna för att hantera dessa förändringar undergrävs av framväxten av extrema och EU-skeptiska partier i ett ökande antal länder i regionen.
Trots dessa fallgropar kan Europa reagera snabbt, även inför Donald Trumps hot om att införa nya tullar. Thomas Gomart menar att "eftersom handelspolitiken är en exklusiv befogenhet för EU kan vi förvänta oss någon form av gemensam ståndpunkt i händelse av ett sådant scenario". Med detta sagt råder det ingen tvekan om att den andra stora transatlantiska konflikten sedan Irakkriget 2003 kan komma att skada relationerna mellan USA och Europa. I den utsträckning som den geografiska balansen rubbas? "Idealiskt sett skulle vi behöva ett starkt Europa som inte behöver vara knutet till eller beroende av en partner, men så är inte fallet", säger Andrews Bishop. "I plan B skulle EU vara beroende av en av de två partnerna - antingen USA eller Kina - men jag tror inte att Europa nödvändigtvis skulle välja att förlita sig på Kina om USA blir en fiende. Därför skulle vi kunna hamna i en katastrofal plan C, där Europa hamnar mellan de två, i en svag position."
När det gäller möjligheten till en starkare allians mellan EU och Kina påpekade Thomas Gomart att det i en rapport från USA:s National Intelligence Council som publicerades 2021 nämns en möjlig kinesisk-europeisk strategi som bygger på gemensamma miljömål. "Vi måste ha detta i åtanke", avslutade han. Det är sant att Kina har investerat kraftigt i sin energiomställning, vilket gör att landet står i strid med Trumps nya agenda.
Företag: omprövning av strategier
I detta föränderliga och osäkra landskap är det svårt för företagen att veta vilken strategi de ska välja. "Även om de gradvis börjar ta hänsyn till den nya, instabila geopolitiska situationen måste jag säga att de borde ha gjort det tidigare och att de är för långsamma", säger Famke Krumbmüller, som efterlyser ett mer proaktivt förhållningssätt.
Om du vill veta mer om världshandeln kan du ladda ner vår fullständiga analys.
Se även inspelningen av rundabordssamtalet från 29th Country Risk 2025 Symposium -> https://youtu.be/Y28xlFQNP9I?si=I3TlEosml42Gejqx
