Donald Trumps uttalanden nyligen om att han inte utesluter ekonomiska eller militära åtgärder för att ta kontroll över Grönland har satt ön i rampljuset och fått Grönlands premiärminister, Danmarks premiärminister och flera EU- och NATO-ledare att reagera. En viktig fråga uppstår: Vad är det Trump vill och varför är denna ö strategiskt viktig för honom?
Grönland: en ekonomi som är beroende av fiske och danskt stöd
Grönland har en liten ekonomi med strax under 60.000 invånare. Det är ett självstyrande territorium i Konungariket Danmark (tillsammans med Danmark och Färöarna). Grönland har ett långtgående självstyre, vilket innebär att landet självt styr de flesta inrikespolitiska frågor, medan Danmark fortfarande ansvarar för utrikespolitiken, inklusive försvar, penningpolitik och medborgarskap. Alla grönländare är danska medborgare och har samma rättigheter som danska medborgare. Ekonomin är främst centrerad kring fiskeindustrin och en växande turistsektor, men det finns också viss gruvdrift (för närvarande är två gruvor i drift). Den offentliga sektorn står för ungefär hälften av sysselsättningen.
Grönland är starkt beroende av stöd från den danska staten genom blockbidraget, en årlig tilldelning som står för cirka hälften av statens intäkter. Danmark står för 50 procent av Grönlands export och 60 procent av dess import.
Valet i april 2025: självständighet i fokus
Grönland kommer att hålla val i april 2025, och detta val kommer med all säkerhet att handla om Grönlands framtid och eventuella självständighet.
Detta betonades av den nuvarande premiärministern, Múte B. Egede från Inuit Ataqatigiit, ett socialistiskt parti med fokus på landets självständighet. I sitt nyårstal sade han att han under den kommande mandatperioden kommer att tillsätta en kommission som ska definiera vad som är en legitim folkomröstning, vilka frågor som ska ställas och hur lång kampanjperioden ska vara. Detta bygger på arbetet i en tidigare kommission som i april 2023 presenterade ett utkast till grönländsk konstitution för det regionala parlamentet - en konstitution som kommer att träda i kraft om landet blir självständigt.
I praktiken innebär det att när folkomröstningskommissionen har kommit fram till hur en folkomröstning ska genomföras kan den utlysas. Om resultatet av folkomröstningen blir ett ja till självständighet måste det danska folketinget godkänna det. Det förväntas att så kommer att ske, eftersom endast två mindre partier i Danmark har meddelat att de kommer att motsätta sig en utbrytning.
Tanken på självständighet är populär på Grönland
År 2016 [1] ansåg 64 procent av medborgarna att självständighet var "ganska viktigt". Samtidigt är tidsperspektivet mer komplicerat. År 2017 [2] uppgav nästan 80 procent av grönländarna och politikerna att de skulle avvisa självständighet om det ledde till en försämring av deras livskvalitet, vilket skulle kunna bli verklighet om självständigheten leder till att det danska blockbidraget upphör.
Dessutom återstår flera praktiska frågor, t.ex. penningpolitik, arbetsmarknad och högre utbildningsinstitutioner. Även om kommissionen skulle avsluta sitt arbete snabbt är det osannolikt att en folkomröstning kommer att äga rum inom de närmaste två åren. Även efter 2025 råder det oenighet om tidpunkten och inte ens de mest självständighetsvänliga partierna, inklusive Naleraq, har satt ett konkret datum för en omröstning.
Vad har Trump att vinna på det?
Grönland är ett viktigt territorium ur global synvinkel, och intresset för ön har ökat under senare år. Kinesiska investeringar i gruv- och infrastrukturprojekt har diskuterats tidigare, ofta till USA:s missnöje.
Ur ett amerikanskt perspektiv är Grönland viktigt av tre huvudskäl: försvar, handel och kritiska mineraler.
kommenterar Jonathan Steenberg, ekonom på Coface för norra Europa.
Försvar
Grönland är geografiskt sett en del av den nordamerikanska kontinenten och ligger bara 2.000 kilometer från norra Maine och lika långt från det ryska fastlandet. USA har redan en militär närvaro på Grönland, Pituffik Space Base, som för närvarande främst används för varning och övervakning. Basen har funnits där sedan 1940-talet.
Handel
Med stigande temperaturer runt Nordpolen förväntas nya handelsvägar utvecklas som kommer att minska restiden mellan Östasien och Europa med nästan en tredjedel. Grönlands geopolitiska betydelse ökar, eftersom landet kommer att ha inflytande över hur haven används och därmed över den globala handeln.
Sällsynta mineraler och naturresurser
Grönland har för närvarande begränsad gruvdrift - med två aktiva gruvor för sällsynta jordartsmetaller och guld - men omfattande prospektering pågår och flera licenser har utfärdats. Ön har betydande naturresurser, inklusive metaller och sällsynta mineraler. Faktum är att Grönland har 25 av de 34 kritiska mineraler som listas av Europeiska kommissionen.
Tidigare studier har visat att utvinning skulle bli för kostsam på grund av det hårda klimatet, men med ökat fokus på försörjningstrygghet och stigande temperaturer ser utsikterna för gruvdrift ljusare ut. Möjligheterna begränsas dock av inrikespolitiken - under 2021 införde Grönland lagstiftning som stoppade utfärdandet av nya oljelicenser och förbjöd uranbrytning.
En eventuell folkomröstning om självständighet inom det närmaste decenniet väcker grundläggande frågor om Grönlands framtid. Med en begränsad befolkning på mindre än 60.000 personer kommer landet sannolikt att förbli beroende av en större nation. Detta kan ske genom fri associering med Danmark, men också med andra partner - som USA eller Kina.
[1] (Massiv) (majoritet) (för)oberoende
[1] Grönländare) (kommer inte att offra levnadsstandard för) (självständighet) (Indland) (| DR)
